Hejdå Sverige. Hej Canada.

Bussen hem idag var en upplevelse. När vi lämnar mobilia så tar chauffören upp mikrofonen och säger med vänlig röst:

"Jag vill hälsa alla passagerare välkomna ombord på denna tur. Vi ska nu köra ut på motorvägen och jag ber er därför ta på säkerhets-bältena, man vet aldrig vad som händer. När olyckan väl är framme är det för sent att ångra sig. Jag ska ta er från Malmö till Trelleborg och detta kommer ta cirka 30 minuter. Jag och Arriva önskar er en fortsatt trevlig resa."

Jag & Caroline övervägde om vi råkat hamna på ett flyg. Men det var en fin gest. För övrigt är det ingen ro, ingen vila. Men jag trivs som fisken i vattnet. Borde dock börja försöka ta tag i packningen typ, NU? Med tanke på att det är en hel del som ska göras i morgon också, på alldeles för få timmar. såklart.

Papper & penna är underskattat. Jag har små lappar överallt med slarvigt skrivna ord.
De försvinner ibland & kan vara lite sådär svåra att läsa. Men ack så bra de är.

Det är full fart dygnet runt, nästan i all fall. Dagarna är fullspäckade. Så mycket som ska göras, så mycket som ska hinnas med, så enormt mycket vilja & så lite tid. Timmarna räcker inte till trotts att jag de senste veckorna dragit ner min sömn till cirka 2-4 timmar per natt. Har dock upptäckt att detta inte är toppen när man ska sitta på föreläsningar morgonen därpå kl. 09.00.

MEN jag hinner med enormt mycket vilket är helt underbart. Jag hann till och med åka & möta upp Böös i måndags när han ringde för en impulsfika. Det initiativet tyckte jag om.

20 mars, jatack. Y

Jag börjar trivas enormt med mina helger. De är oftast oplanerade men blir så jäkla perfekta i slutändan. I fredags började jag dagen med att slänga tentan åt helvete (med andra ord lämna in den) & ägnade inte en sekund mer åt den. Sedan dess har jag hunnit med mysiga fikor hos både mormor & farmor, en lång fika med kära Jocke som sen övergick till några öl på A9 tillsammans med lite andra bekanta. Mor & far gjorde oss sällskap när det första sällskapet försvann & Böös stod för underhållningen, vilket vi gillar.

Sedan har det varit party två kvällar i rad vilket vi också gillar. Underbart folk gör mig underbart glad. Jag har till och med hunnit leka lite fotograf under helgens gång & fotograferat lite partypeople. Så jag säger tack för denna helgen & väntar ivrigt på nästa.

& can't you truly see that I want you and you want me
so what the hell are we so scared of?

Helgen var fin, den bestod av kära återseenden & leende läppar. Långa fikor, luncher & äventyr på både vind & i en mörk källare. Lite party på det följt av fotoutställning dagen efter och lite 60-tals musik satt fint. När de sena timmarna kom blev det sällskapsspel serverat med skratt i ett kök med popcorn över hela golvet.

Det tackar vi för. Y