Fredagen bjöd på matlagning, bra film, dekorativ efterrätt & givetvis kaffe eftersom det var jag & Dillan som var i farten. Det är inget jag tackar nej till i första hand.
Ett fotograferingsförsök av Dillan gavs upp ganska snabbt med ett bittert "Du får göra det". Jag tror helt enkelt att han var för sugen på glassen för att kunna koncentrera sig.

Honey, you are a rock Y

Timos skära röst genom högtalarna, Herr Winnerbäcks ord som ekar i huvudet, för mycket som går fel, för många minnen som snurrar runt. En alldeles för osäker jag i en alldeles för stor värld. Jag saknar dig ikväll, igen. Men i morgon blir en bra dag.

No more tears, you're Indian
( men ikväll är din famn min högsta önskan )

Så en dag i november när min kära vän Anna & jag sitter på bussen till Lund väljer vintern att komma. Inte i de där små fridfulla snöflingorna heller, nej, världens snöoväder & ishalt på vägarna blir det. Vi var inte överlyckliga med tanke på att bussen inte riktigt klarade av att stanna när den skulle utan glider fram några meter ut på de stora gatorna istället. Minst sagt en upplevelse i sig.
Till Lund kom vi dock, hela, & kunde sen njuta av snön under en promenad istället. Väl påklädda får vi väl tillägga. Kvällen bjöd på köttbullar & makaroner (kan märkas att Anna faktiskt är student) sedan korridorsfest ihop med singstar & till slut salsa på mejeriet. Ganska så trevligt enligt mig.

För övrigt så deltog jag i "Trelleborgs variant av Nobelmiddagen" i torsdags, det vill säga, Trelleborgsgalan. Ganska så fancy för att vara i vår lilla stad. Folk tog det seriöst & var riktigt uppklädda, artisterna var väl helt okej, champangen korkades upp, röda mattan hade rullats fram & även om det kändes lite löjligt så kunde man inte låta bli av att känna av galastämningen som låg i luften. Folket hade verkligen ansträngt sig för att det skulle bli en bra kväll.
För min del var det förvisso jobbet som var det centrala vilket senare på kvällen bestod av att hjälpa till att dela ut priser för Årets Företagare, Idrottsprestation och så vidare. Att artisterna fick blommor efter deras uppträden var även det min uppgift. Så jag sprang runt på scenen hela kvällen inför 500 personer. Det trevliga var att jag inte hade någon som helst aning om detta innan jag kom till stället. Överraskningar är väl okej ibland.

Ibland, bara ibland men ändå lite för ofta, vill jag verkligen ha tillbaka allt. Gå tillbaka till det som var, glömma allt som hänt det senaste halvåret. Mer än halvåret egentligen.
Men kanske, bara kanske, har det gjort mig till en bättre människa?

Två dagar med tre kusiner. Det hinner hända en hel del, det vill jag lova. Lyckligtvis nog satts jag inte själv på uppdraget utan hade även kära mormor till hands. Det har blåst såpbubblor, byggts lådor med hjälp av klossar tillräckligt stora för Milton & Cassandra att sitta i, bakats pepparkakor & oändligt mycket mer. Sen har vi ju givetvis bråkat lite med för vi ska ju alltid ha samma leksak & kan verkligen inte dela med oss eller nöja oss med annat. (jag var säkert likadan)

Men när vi går & lägger oss för natten & jag lyckas få en förtvivlat gråtande Melissa till att lugna sig & somna i min famn så mår man ganska bra. Att sedan både Cassandra & Milton kommer under natten för att de vill sova med mig i soffan är också ganska sött. Ett tecken på att de känner sig trygga? Då kan man inget annat än tycka om dem & kanske till & med le lite för sig själv efter att de somnat.
Så även om jag sov på kanten av soffan, med armen & benet utanför, för att de skulle få plats & inte ramla ner & även om jag sovit rent för lite i natt så är de ändå de sötaste barn som finns.

30 dagar fyllda med upplevelser, både positiva & negativa. Mycket har hänt och helt ärligt går det inte att sammanfatta på ett sätt så att ni ska förstå. Jag kan bara säga att i det hela var det en underbar månad & jag är så jävla ledsen över att det är slut. Jag kommer med all säkerhet göra om det igen när jag har pengarna. Då får det gärna bli längre än en månad för det gick verkligen så jäkla snabbt, dags att söka jobb på annan ort då kanske.
För intresserade så kommer jag antagligen (när jag tar mig tid till att vara ambitiös nog) sätta ihop ett album med bilder & dagbok från var dag. Då måste ni förvisso ta er energin att traska hem till mig, men möjligheten kommer att finnas så småningom.

Återigen hemma alltså, har varit en intensiv helg vilket jag inte tackat nej till. Har sett Jesus Christ Superstar på Malmö Opera, kombinerat med turkisk buffé & trevligt sällskap. Ola Salo levde verkligen upp till all positiv kritik han fått, och killen som spelade Judas hade en helt enorm röst & jag var väldigt nöjd med kvällen.
Party med Tette & trevligt Båstadsfolk blev det också. Aldrig fel det inte, även om det blev en ganska galen kväll med många märkliga händelser. Men jävlar vilken stjärna jag är på biljard, eller ?